Känner stor glädje över att Svartå åter får en butik.
Utan butik har inte bara varit obekvämt, det har också varit ett hål i förflutenhetens landskap.
Som barn fanns det två livsmedelsbutiker; Konsum och David Erikssons. Vi handlade i båda, men det fanns de som var konsumabsolutister. Som aldrig skulle sätta sin fot hos en privathandlare. Jag gick gärna till Davids. Där stod ibland Lill-Barbro, alla juniorpojkars dröm.
Jag har inte Svartås butikshistoria aktuell. Men jag tror mig veta att Konsum var resultatet av en kooperativ förening. Medlemmarna tecknade "aktier" i affären, mormor Anna hade en sådan. Någon utdelning blev det troligen aldrig, men medlemmarna hade inflytande över verksamheten. Min morbror Hilmer var vald av föreningen att sitta med i ett medlemsråd.
Konsum var en medelpunkt i Svartå. Och i samma anrika lokaler öppnar den nya affären. Minns att man handlade över disk. Som barn gick jag till Konsum med en lapp i handen där mor hade skrivit vad hon önskade, lämnade den till honom eller henne som stod bakom disken, fick hjälp med att plocka varorna i medhavd väska. En kassaapparat fanns och en elektrisk kvarn där kaffebönerna maldes, allt efter önskan. Och butikspersonalen räknade på en pappersremsa ut summan att betala. Den ville mor alltid ha med hem; vid köksbordet kontrollräknade hon den alltid. Aldrig - nästan - var det felsummerat.
I Konsum - ja även i Davids - träffades bruksfolket; hemmafruarna och skiftlediga hyttarbetare och smeder. Och där spreds nyheter om nytt och nattgammalt.
Nu kommer Konsums gamla lokaler till heders igen!

/Sture Gustafson