Svartå IFs vandring/utflykt våren 2023
Länsstyrelsen om Vargavidderna
Idag är det tyst och stilla i skogarna kring sjön Gryten men så har det långtifrån alltid varit genom historien. I flera hundra år slukade hyttor och smedjor en stor mängd träkol. Tillverkningen av träkol har därför varit intensiv i traktens skogar, otaliga kolmilor förvandlade skog till kol långt in på 1940-talet. När järnbrukens storhetstid var över tog storskogsbruket vid.
Istället för skogens svarta guld, blev timmer den värdefulla råvaran. Riktigt gamla träd hittar vi idag därför bara på svårtillgänglig mark, dit varken kolvedshuggare eller skogshuggare tog sig fram.
Intill reservatet låg fram till en bit in på 1900-talet torpet Högskog. Här finns även resterna efter en ovanligt stor tjärränna bevarad. Vid sidan om träkol var även trätjära en viktig inkomstkälla. Traktens myrar användes för höskörd ända in på 1900-talet. Vid mitten av 1800-talet fanns hela 12 st slåtterlador på mossen.
Den stora tjärrännan.
Idag är det tyst och stilla i skogarna kring sjön Gryten men så har det långtifrån alltid varit genom historien. I flera hundra år slukade hyttor och smedjor en stor mängd träkol. Tillverkningen av träkol har därför varit intensiv i traktens skogar, otaliga kolmilor förvandlade skog till kol långt in på 1940-talet. När järnbrukens storhetstid var över tog storskogsbruket vid.
Istället för skogens svarta guld, blev timmer den värdefulla råvaran. Riktigt gamla träd hittar vi idag därför bara på svårtillgänglig mark, dit varken kolvedshuggare eller skogshuggare tog sig fram.
Intill reservatet låg fram till en bit in på 1900-talet torpet Högskog. Här finns även resterna efter en ovanligt stor tjärränna bevarad. Vid sidan om träkol var även trätjära en viktig inkomstkälla. Traktens myrar användes för höskörd ända in på 1900-talet. Vid mitten av 1800-talet fanns hela 12 st slåtterlador på mossen.
Den stora tjärrännan.