Svartå IF - hur det startade del 8

90r2PNG

Trots att idrottsplatsfrågan vid sekelskiftet kunde anses löst kom dock denna sak att vålla stora bekymmer i fortsättningen. På grund av sitt läge, i omedelbar närhet av industrien måste den tyvärr, till följd av den ökade hyttdriften, delvis tagas i bruk som upplagsplats för tackjärnet.
När så fotbollsspelet i början av 30-talet gjorde comeback visade det sig att Svartåplanen ej höll de stipulerade måtten för seriespel. Följden blev nu den att några hemmamatcher ej kunde spelas på egen plan.
Efter mycket om och men blev det så ordnat att SIF fick hyra "Skogsvallen" i Mullhyttan för sina hemmamatcher. Vad detta betydde för SIF:s ekonomi förstår en och var. Trots att det fanns en trogen fotbollspublik i Svartå som regelbundet följde sina idoler till Mullhyttan blev det ju en avsevärd skillnad i entrékassan mot om matcherna kunnat spelas i Svartå. Planhyra och resekostnad tog ju sin del, så finansminister Sköld har nog mycket små bekymmer med att få debet och kredit att gå ihop mot vad kassören i SIF hade på den tiden. Nu uppstod åter tanken på möjligheten av att kunna förvärva mark på lämplig plats för en ny idrottsplats.

Chefen för Svartå Bruk, Disp. W. Risberg uppvaktades i ärendet och han ställde sig mycket förstående, idrottsintresserad som han själv var. Det gällde nu att finna lämplig plats i närheten av samhället. Det var dock lättare sagt än gjort att i den småkuperade terrängen finna en plats som ej ställde sig alltför dyr i anläggning. Första förslaget föll på den s k "Smedstorpsskogen", men det visade sig bliva alltför kostsamt.
Nästa förslag föll på platsen mellan Hyttkanalen och Smed Kanalen där Svartå vedgård var belägen, även detta förslag måste av vissa orsaker förkastas. Slutligen blev en plats utsedd som föreföll idealisk både vad läge och markförhållandet beträffade. Den platsen är belägen i norra ändan av Lilla Björken och användes delvis för milkolning. Nu äntligen syntes det ut att bliva fart på allvar.

Lantbruksingenjören kom själv ut och upprättade karta och arbetsbeskrivning. Det såg förnämligt ut på pappret. En fullmålig fotbollsplan med löparbanor och allt som hör till. Nu som för snart femtio år sen sattes arbetet igång med frivilliga krafter. Det schaktades och kärrades och planerades av hjärtans lust. Men ack, ännu en gång kom bakslaget. Det planerades en utökning av industrin vid Svartå och det kunde befaras att även detta område framdeles kunde komma att behövas för industrins ändamål. Arbetet blev också helt hastigt avbrutet och ett nytt sökande efter lämpligt område begynte.


Forts nästa söndag