Gruvdriften var en dominerande näringsgren i Bergslagen under lång tid, och utbredningen kan än i dag utläsas av alla ortsnamn med ändelsen -hyttan,

Vid järnframställningen i masugnarna behövdes förutom järnmalm en mängd träkol och dessutom kalk för att att den kemiska processen skulle fungera och underlätta arbetet med slaggen. Limsten är en annan benämning på kalksten och kalken från dessa gruvor var av ursten och särskilt lämplig.

På platsen började brytningen av kalksten under 1800-talet och den intensivaste tiden var under sista halvan av 1800-talet. Brytningen upphörde år 1905.
Brytningen har följt de naturliga skiktningarna i berget som går lodrätt. Man har lämnat valv mellan de öppna gruvschakten. Kanske för att stötta väggarna och förhindra ras.
På de släta väggarna finns inskriptioner med årtal och initialer som gjorts av gruvarbetarna.

Limstenen skulle sedan fraktas till Degerfors och det transportmedlet som stod till buds var en stadig släde, en så kallad rotasläde som drogs av en oxe. Transporterna kunde bara ske på vinterhalvåret då det var före och sjöar och surdrag var frusna. En man med oxe och släde hann dra et vända per dag. Lasset var tungt nog så kusken fick säkert gå hela sträckan och stötta kälken.

Hela området är nu naturreservat.

Från infotexten av FTGs Byalag,  foto Hans B